Vi har råd med en grundpension på 15 000 i månaden efter skatt

Med en rimlig grundpension skulle landets fattiga pensionärer bli glada pensionärer och den privata konsumtionen skulle öka och hjulen skulle snurra ännu mer.

Den privata konsumtionen, som utgör ca 55 procent av bruttonationalprodukten, skulle lösa en del av finansieringen.

Och för den övriga finansieringen finns det medel som kan tänkas vara tillgängliga.

Jag tänker på de 100 miljarder som våra fyra storbanker hade i vinst förra året och de 300 miljarder som vi lägger för de invandringspolitiska anslagen under 2016-2019 – bland annat. Så visst finns det pengar.

I rika Sverige har vi skamligt nog drygt 300 000 pensionärer som lever under EU:s fattigdomsgräns och antalet ökar med rekordfart.

Många av dessa fattigpensionärer lever med ängslan och oro i sin vardag och har ett rent helvete. Många ger faktiskt upp.

På 10 år har antalet fattigpensionärer fördubblats. Var femte svensk riskerar att hamna under gränsen för fattigdom. Framtiden ser inte särskilt ljus ut.

Det där bostadstillägget, som någon hittat på, är jag inte särskilt imponerad av. Det är tydligen så krångligt att 250 000 pensionärer missar det – samtidigt som staten tjänar enorma belopp på att slippa utbetalningarna.

”Inför en grundpension på 15 000 kronor efter skatt. Utan bostadstillägg och övriga bidrag. Då slipper vi detta”.

Ungefär en kvarts miljon pensionärer får idag bostadstillägg. Ungefär lika många har rätt till det men ansöker inte om det. Många känner förmodligen inte till det. Dessutom upplevs det krångligt, enligt många.

I och med att bostadstillägget är en del av pensionssystemet – och inte ett bidrag – så borde det betalas ut med automatik.

Behövliga uppgifter kan fyllas i vid deklarationen. Eller att man samkör uppgifter från olika håll. Det kan inte vara så svårt att lösa.

En 70-åring i dagens läge motsvarar en 50-åring för 30 år sedan, vilket innebär att allt fler skulle vilja jobba längre, enligt Pensionsåldersutredningen från 2013.

Utredningen visade att en femtedel av pensionärerna mellan 61 och 70 år hade föredragit att fortsätta arbeta, vilket man väl kan förstå.

Dagens 65-plussare är både friskare och piggare än för bara trettio år sedan. Antalet svenskar som arbetar efter pensionen har ökat med 36 procent jämfört med 2010.

Hälften av de arbetande pensionärerna är egenföretagare, vilket inte är särskilt märkligt, med tanke på hur arbetslivet ser ut.

– Skulle man plötsligt bli dum i huvudet bara för att man fyllt 67 år, undrar pensionären Berit som fortfarande jobbar, numera som IT-strateg.

Bland kända personer som vägrar att pensionera sig kan nämnas skådespelerskorna Meta Velander, 93 år och Yvonne Lombard 88 år, som just nu är aktuella i pjäsen ”Nattorienterarna” på Stockholms Stadsteater.

Enligt en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk värdering (IFAU) är åldersdiskriminering ett utbrett fenomen i Sverige.

Studien visar att när man passerat 40-årsstrecket sjunker ens attraktionskraft på arbetsmarknaden. Ju äldre sökanden var, desto färre svar från potentiella arbetsgivare.

Värst var det för dem som var i pensionsåldern, då svarade bara två till tre procent av arbetsgivarna på ansökningarna.

Åldersdiskriminering kan mycket väl vara ett större problem än etnisk diskriminering, även om man i den svenska samhällsdebatten pratar mer om rasism än ålderism.

Visst är det en förlust att äldre inte uppskattas mer på arbetsmarknaden. Dels för den enskilde som fortfarande orkar och vill arbeta, dels för statskassan som går miste om intäkter när färre jobbar.

”Vi måste ändra vår syn på äldre, både i samhället i stort och bland arbetsgivare. Sverige har inte råd att fortsätta slösa bort värdefull kompetens”.  

För en av fyra som bor på äldreboende är möjligheterna att komma ut i friska luften små, enligt siffror från Socialstyrelsen.

Men på äldreboendet Kyrkön i Stockholm, lider det ingen brist på utomhusaktiviteter för de boende.

– Det här är det bästa som har kunnat hända mig på många, många år, berättar 92-åriga Harriet.

När man kommer in i hallen möts man av en trivsam och lugn stämning med färska blombuketter som står på de små borden bredvid sofforna. På väggarna hänger antika speglar och tavlor och en röd matta täcker trappan som leder upp till andra våningen.

– Vi vill att man ska känna sig välkommen när man kommer in – vare sig man är besökare, boende eller anställd. Det ska märkas att vi bryr oss, säger Lotta Backelin, som är verksamhetschef på äldreboendet Kyrkbyn i Stockholm.

På en av väggarna hänger foton från aktiviteter som har anordnats på äldreboendet, som exempelvis mexikansk afton, påsklunch, bakmys, ett besök på Abbas museum och en resa till Gotland.

– Tidigare har många av de äldre levt isolerat och ensamt. Här blir det en helt annan sak. Vi vill jobba för att våra boende ska ha en meningsfull vardag – de blir gladare, mår bättre och lär känna varandra, berättar Lotta.

2015 påbörjades ett projekt där man ville öka de äldres inflytande över vilka aktiviteter som anordnades på boendet.

Resultatet blev ett fantastiskt engagemang från de äldre, sedan de anställde en aktivitetscoach i maj förra året.

– Det har blivit ett otroligt uppsving. När man ser hur glada de boende är orkar man verkligen göra det där lilla extra. De flesta av aktiviteterna kostar ju inte så mycket, säger hon.

Aktivitetscoachen Monica berättar hur det var i början när hon kom till äldreboendet.

– När jag började här hälsade inte de äldre på varandra, de bara stirrade rakt fram. Så är det inte alls längre. Alla har blivit mycket mer öppna, det är en helt annan glädje numera, säger hon.

Pensionärerna kräver minst 15 000 i månaden efter skatt

Den slutsatsen drar jag efter tusentals mail och massor av samtal och kommentarer från missnöjda pensionärer från hela landet.

Det parti som kräver en grundpension på 15 000 kronor efter skatt kommer förmodligen att vinna valet 2018 – utan hjälp av något stödparti.

Det råder ett utbrett missnöje bland befolkningen i allmänhet och pensionärer i synnerhet och det visar sig även i det politiska landskapet, där (SD) växer och just nu är landets näst största politiska parti.

I den politiska debatten nämns inte landets pensionärer. Trots att de faktiskt utgör 26 procent av väljarkåren.

Med en vettig grundpension skulle landets fattiga pensionärer bli glada pensionärer och den privata konsumtionen skulle öka och hjulen skulle snurra ännu mer.

Den privata konsumtionen, som utgör ca 55 procent av bruttonationalprodukten, skulle lösa en del av finansieringen.

Och för den övriga finansieringen finns det förmodligen medel som kan tänkas vara tillgängliga. Med viss politisk vilja.

Jag tänker på de 100 miljarder som våra fyra storbanker hade i vinst förra året och de 300 miljarder som vi lägger för de invandringspolitiska anslagen under 2016-2019 – bland annat. Så visst finns det pengar.

I Sverige finns drygt 300 000 pensionärer som lever under EU:s fattigdomsgräns och antalet ökar med rekordfart.

Många av dessa fattigpensionärer lever med ängslan och oro i sin vardag och har ett rent helvete. Många ger faktiskt upp.

På 10 år har antalet fattigpensionärer fördubblats. Var femte svensk riskerar att hamna under gränsen för fattigdom. Framtiden ser inte särskilt ljus ut.

Det där bostadstillägget, som någon hittat på, är jag inte särskilt imponerad av. Det är tydligen så krångligt att 250 000 pensionärer missar det – samtidigt som staten tjänar enorma belopp på att slippa utbetalningarna.

”Inför en grundpension på 15 000 kronor efter skatt. Utan bostadstillägg och övriga bidrag. Då slipper vi detta”.

Ungefär en kvarts miljon pensionärer får idag bostadstillägg. Ungefär lika många har rätt till det men ansöker inte om det. Många känner förmodligen inte till det. Dessutom upplevs det krångligt, enligt många.

I och med att bostadstillägget är en del av pensionssystemet – och inte ett bidrag – så borde det betalas ut med automatik.

Behövliga uppgifter kan fyllas i vid deklarationen. Eller att man samkör uppgifter från olika håll. Det kan inte vara så svårt att lösa.

Läser om synskadade Gudrun, 88 år, som bad hemtjänsten koka vatten till te.

– Det står inte i pärmen så det får vi inte göra, blev svaret.

Hon nöjde sig inte utan kontaktade sin biståndshandläggare. Efter en månads utredande på kommunen där även cheferna kopplades in fick Gudrun slutligen ett byråkratiskt formulerat brev med beskedet att hon härmed fick varmt tevatten.

– Byråkratin är så fånig så jag inte kan annat än skratta, berättar Gudrun.

Socialdepartementet informerar om högre avgifter i hemtjänsten som kan vara större än ökningen av den disponibla inkomsten.

Trots Socialdemokraternas löften i det senaste valet kommer alltså många pensionärer nu att få mindre pengar över efter att högre inkomst och högre avgifter kvittats mot varandra.

Läser om en kvinna inom hemtjänsten i Göteborg som misstänks ha lurat till sig knappt 300 000 kronor från två vårdtagare.

Detta ska hon ha gjort genom att ha förfalskat de äldres underskrifter, betalat sina egna räkningar med deras pengar samt fört över pengarna till sig själv och släktingar. Nu åtalas kvinnan för grovt bedrägeri.

Margareta, 65, är pensionär och mår dåligt både psykiskt och fysiskt på grund av sin ekonomi.

– En vecka innan pensionen har jag inga pengar. Då kan jag inte ens köpa mjölk, säger hon.

Margareta valde att byta sin tvåa mot en etta för att spara pengar, men det är något hon ångrar bittert, berättar hon.

Även om Margareta har fått 500 kronor mer i pension i månaden så förlorade hon bostadsbidraget i och med flytten. Och förlorade på affären.

– Det är skatten som äter upp allt, säger hon.

Sedan tio år tillbaka lever min tidigare granne Ulla ensam och det är inte lätt att få ekonomin att gå ihop.

– Min ekonomi är gräslig. Jag har inga sparade pengar. Det är en sådan ständig oro. Varje månad sitter jag här och räknar och räknar, säger hon

Den största delen av Ullas inkomst på 10 800 kronor i månaden går till att betala hyran, räkningar och mat. Hon månadshandlar och köper allt på extrapris.

– Jag kan inte köpa nya kläder utan köper allt jag kan på second hand. Jag har inte ens ett par tusen kronor kvar att leva på.

Ulla tycker att hennes situation på grund av sin dåliga ekonomi är förnedrande.

– Det sägs att Sverige går bra men då har de inte räknat med oss pensionärer. Om oss bryr de sig inte. Våra pensioner är förskräckliga.

Många äldre har den senaste tiden drabbats av rån i Stockholm, bland annat ett par i 80-årsåldern som omringades av ett gäng som försökte rycka en halskedja i guld från kvinnan som drogs omkull – och lämnades blödande från hals och knän efter rånet.

Polisen har lyckats gripa sex personer, alla yngre än 15 år och en inte mer än 9 år.

– Det är helt nytt med så unga kriminella, säger polisen Christian Frödén som jobbar med gatubarnen i Stockholm.

Gatubarnen kommer främst från Nordafrika. Brotten har inträffat i ungefär samma geografiska område och poliser jobbar med att kartlägga tillvägagångssättet.

– Vi kan konstatera att det är ett stort bekymmer med 100-tals ungdomar utan vårdnadshavare driver runt. Men polisen får inte gripa, låsa in eller utreda. Det är socialtjänstens ansvar och vi kan inte ha åsikter om deras arbete, säger man inom polisen.

Flera fall av stöld och personrån har den senaste tiden drabbat äldre personer i Helsingborg.

Tjuvarna ger sitt offer en klapp eller kram och passar på att rycka åt sig halsband och plånbok.

Det har blivit allt vanligare med grova stölder och personrån i området den senaste tiden. Gärningsmännen är unga män.

Läste om 102-åriga Gunborg som blev bestulen på sitt halsband när okända gärningsmän trängde in i hennes hem tidigare i sommar.

Tidigare har smartphones varit tjuvarnas främsta mål. Det har nu ersatts av att de är ute efter plånböcker och halsband.

Gärningsmännen är enligt vittnesuppgifter pojkar i yngre tonåren, 15 till 19 år.

Läser om en kvinna som bor på Söder i Stockholm som bestämt sig för att flytta på grund av de utländska gatugängen som härjar i området.

– Jag och min man har trivts otroligt bra och hade planerat att bo här som pensionärer. Men nu har vi bestämt oss för att lämna kvarteret och Stockholm så fort som möjligt. Och tillägger:

– Polisen känner till problemet men verkar vara maktlösa inför de här gängen. När de begår något brott grips de och släpps direkt och om de blir omhändertagna av socialen rymmer de. Sedan har vi dem i kvarteret igen. Alltid i större grupper, de går aldrig ensamma.

Enligt lagen måste mjölkkor sommartid beta utomhus sex timmar om dagen och fångar har rätt att komma ut en timme varje dag året runt.

Samtidigt tvingas tusentals äldre sitta inlåsta hela sommaren.

Enligt Socialstyrelsens senaste enkät tycker mer än var fjärde äldre på äldreboenden att möjligheten att få vistas utomhus är liten eller ganska liten. I praktiken sitter tusentals äldre i husarrest, för sjuka och sköra för att ta sig ut på egen hand.