Grundpension på 15 000 efter skatt är i princip finansierad

Våra fyra storbanker gick med 100 miljarder i vinst förra året och vi lägger 300 miljarder för de invandringspolitiska anslagen under 2016-2019 – bland annat. Så visst finns det pengar.

Tänk om något av de tre största politiska partierna helt plötsligt skulle bry sig om landets pensionärer, som har byggt upp det här landet, så skulle det faktiskt kunna leda till valseger 2018 – utan hjälp av något stödparti.

Just nu är missnöjet stort bland befolkningen i allmänhet och pensionärer i synnerhet och det visar sig även i det politiska landskapet, där (SD) växer och just nu är landets näst största politiska parti.

”Tänk om de dessutom skulle börja bry sig om landets pensionärer, som utgör 26 procent av väljarkåren, då skulle motståndarna vakna”.

Sommaren 2014 hade jag ett samtal med dåvarande barn- och äldreminister Maria Larsson (KD) i Jönköping, där jag bjöd henne på ett intressant argument inför höstens val 2014, med tanke på att hennes parti just då låg lite pyrt till.

”Föreslå en grundpension på 15 000 kr efter skatt. Utan bostadstillägg och andra bidrag”.

– Men det skulle kosta 80 miljarder, sa hon på direkten. Tydligen hade man räknat på det inom KD.

I och med det fick jag en ungefärlig prislapp på vad det skulle kosta att landets pensionärer får en anständig tillvaro.

”Det råder ingen brist på pengar. Det är hur de fördelas och prioriteras som det handlar om. Som bekant”.

Jag tycker att landets pensionärer, som har jobbat hela sitt liv och byggt upp det här landet, ska slippa ett liv i fattigdom.

Forskning visar att ekonomiska problem och fattigdom ökar risken för psykisk ohälsa som depression och var sjätte överskuldsatt har försökt ta sitt liv. Det är farligt att vara fattig.

Många av de 100 000-tals fattigpensionärer som lever med ängslan och oro i sin vardag har ett rent helvete. Många ger faktiskt upp.

”För mig är det ofattbart att landets politiska partier fullständigt stuntar i landets pensionärer, som utgör 26 procent av väljarkåren. Att de bara vågar”.

Och finansieringen kan man lösa om den politiska viljan skulle infinna sig.

Som jag nämnde inledningsvis hade våra fyra storbanker 100 miljarder i vinst förra året samtidigt som vi lägger 300 miljarder för de invandringspolitiska anslagen under 2016-2019 – bland annat. Så pengar finns.

Många av morgondagens pensionärer känner ekonomisk oro inför framtiden och har förstått att de måste arbeta längre än dagens pensionärer – och förmodligen under sämre former och villkor. Många pensionärer har det fattigt och eländigt redan nu.

”Inför en grundpension på 15 000 kronor efter skatt. Utan bostadstillägg och övriga bidrag”. 

Genom att införa en rimlig grundpension slipper vi bostadstillägget, som någon hittat på, som 250 000 pensionärer missar av olika anledningar. De känner förmodligen inte till att det finns. Dessutom upplevs det krångligt, enligt många.

Som alla förstår tjänar staten enorma belopp på att slippa utbetalningarna.

Regeringen envisas med att ha kvar bostadstillägget, trots den massiva kritiken. Det är väl ett bra sätt att ha ”koll och kontroll på landets undersåtar”.

Regeringen föreslår i den nya budgeten att bostadstilläggets maxtak höjs till 5 600 kronor per månad för ogifta, 2 800 kronor för gifta.

Är du ensamstående och har över 14 000 kronor i total inkomst, inklusive tjänstepension, har du inte rätt till bostadstillägg. Har du lägre pension än så? Då kan du undersöka möjligheten.

– Det finns felaktiga föreställningar om att man inte får ha pengar på banken eller äga sin bostad för att få bostadstillägg. Det stämmer inte, säger Linda Nygren vid Pensionsmyndigheten.

”I och med att bostadstillägget är en del av pensionssystemet – och inte ett bidrag – så borde det betalas ut med automatik”.

Behövliga uppgifter kan fyllas i vid deklarationen. Eller att man samkör uppgifter från olika håll. Det kan inte vara så svårt att lösa.

Nya siffror från Eurostat visar att 16,8 procent av pensionärerna i Sverige lever under gränsen till fattigdom – en klart högre andel än i övriga nordiska länder och majoriteten EU-länder.

”Det är naturligtvis fullständigt oacceptabelt. Det nuvarande pensionssystemet måste ändras. Det garanterar inte en ekonomisk trygghet”.

– Det är ovärdigt ett välfärdsland som Sverige att vi har ett pensionssystem som inte klarar av att ge ekonomisk trygghet i dag eller i framtiden, säger Eva Eriksson, ordförande i SPF Seniorerna.

– Vi har här en stor grupp människor som arbetat och betalat skatt under alla sina år och nu tvingas de vända på varenda krona.

Hon kräver att pensionssystemet måste förändras, speciellt eftersom finansminister Magdalena Andersson nyligen förklarat att statens skattkista är välfylld.

I Malå kommun har man sparkrav, som naturligtvis drabbar pensionärerna. Matlådor två gånger per dag kan i stället bli två gånger i veckan, enligt kommunens tuffa besparingsmål.

Sänkt skatt hjälper inte pensionärerna. Livsmedelpriser och hyror ökar snabbare är pensionen – och äter upp det extra i plånboken.

SPF Seniorerna har tagit fram prognoser för hur hyror, löner och pensioner utvecklas under åren 2017-2021.

Och det är inga trevliga eller positiva siffror för dagens eller morgondagens pensionärer.

Pensionerna tappar i förhållande till livsmedelspriser, hyror och löner.  Det har de gjort de senaste tio åren – och kommer att fortsätta att göra.

Regeringen har flaggat för en skattesänkning för pensionärer till årsskiftet. Men de hundralapparna äts upp av ökade kostnader på annat håll.

”Inför en grundpension på 15 000 kronor efter skatt. Utan bostadstillägg och övriga bidrag.  Då blir många nöjda”.

Vi kräver en grundpension på 15 000 efter skatt utan bidrag

Den slutsatsen drar jag efter 1000-tals mail och massor av telefonsamtal från upprörda pensionärer runt om i landet.

– Det är oförskämt och förnedrande att vi som har jobbat hela vårt liv inte ska kunna leva på vår pension, säger Astrid, som är en av landets 335 000 fattigpensionärer som inte får det att gå ihop varje månad.

”Om landets pensionärer, som utgör 26 procent av väljarkåren, skulle sätta ned foten och ställa krav, så skulle förmodligen ett och annat hända”.

Vi kan dock konstatera att landets politiker fullständigt struntar i landets pensionärer.

I dag skiljer det 6 000 kronor per månad mellan kvinnors och mäns pension. En som aldrig lyft ett finger har näst intill samma pension som en som arbetat 40 år i ett låglönearbete. Det är knappast rättvist.

Många pensionärer i Sverige betalar mer i skatt än de som förvärvsarbetar. Att jämföra med Storbritannien där ingen betalar skatt för inkomster under 135 000 kronor.

Alla kvinnor från 60 år och män från 65 år har gratis läkarvård och gratis medicin. Dessutom är det nästan kostnadsfritt för pensionärer att åka buss och tunnelbana

Många pensionärer i Sverige har inte råd att gå till tandläkaren eller till optikern för att få nya glasögon, som de så väl behöver.

– Den höjda bilskatten till 3 000 kr om året har ställt till det för en kompis som går minus varje vår på grund av den höjda kostnaden, berättar Magnus i huset intill.

Att vara fattig handlar om så mycket mer än att inte ha tillräckligt med pengar. Oförutsedda utgifter som tandläkarbesök eller nya glasögon leder i sin tur till försämrad hälsa.

Forskning visar att ekonomiska problem och fattigdom ökar risken för psykisk ohälsa som depression och var sjätte överskuldsatt har försökt ta sitt liv. Det är farligt att vara fattig.

Många av de 100 000-tals fattigpensionärer som lever med ängslan och oro i sin vardag har ett rent helvete. Många ger faktiskt upp.

Det finns ett utbrett missnöje bland befolkningen i allmänhet och pensionärer i synnerhet och det visar sig även i det politiska landskapet, där (SD) växer och just nu är landets näst största politiska parti.

Om något av de största politiska partierna på allvar skulle bry sig om de som har byggt upp det här landet, så skulle det faktiskt kunna leda till valseger 2018 – utan hjälp av något stödparti.

”För mig är det ofattbart att landets politiska partier fullständigt stuntar i landets pensionärer, som utgör 26 procent av väljarkåren. Att de bara vågar”.

Och finansieringen borde man kunna lösa – om den politiska viljan skulle infinna sig.

Jag tänker på de 100 miljarder som våra fyra storbanker hade i vinst förra året och de 300 miljarder som vi lägger för de invandringspolitiska anslagen under 2016-2019 – bland annat. Så pengar finns.

Många av morgondagens pensionärer känner ekonomisk oro inför framtiden och har förstått att de måste arbeta längre än dagens pensionärer – och förmodligen under sämre former och villkor. Många pensionärer har det fattigt och eländigt redan nu.

”Inför en grundpension på 15 000 kronor efter skatt. Utan bostadstillägg och övriga bidrag”. 

Genom att införa en rimlig grundpension slipper vi bostadstillägget, som någon hittat på, som 250 000 pensionärer missar av olika anledningar.

Ungefär en kvarts miljon pensionärer får idag bostadstillägg. Ungefär lika många har rätt till det men ansöker inte om det. Många känner förmodligen inte till det. Dessutom upplevs det krångligt, enligt många.

Som alla förstår tjänar staten enorma belopp på att slippa utbetalningarna.

”I och med att bostadstillägget är en del av pensionssystemet – och inte ett bidrag – så borde det betalas ut med automatik”.

Behövliga uppgifter kan fyllas i vid deklarationen. Eller att man samkör uppgifter från olika håll. Det kan inte vara så svårt att lösa.

Allt fler svenska pensionärer lever på EU:s fattigdomsgräns. Svenska pensionärer hör till de värst drabbade i Europa, mest utsatta är äldre kvinnor.

Jag läser om Barbro som är fattigpensionär och har 500 kronor kvar att leva på. När hon har betalt sin hyra och sina räkningar har hon i bästa fall 1 000 kronor kvar att leva på.

– En dålig månad är det en femhundralapp kvar i plånboken. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att pensionen skulle bli så här usel. Jag har ju ändå arbetet i över 50 år, mestadels heltid.

Utan hjälp från barnen och extraknäck som städhjälp hade hon inte klarat sig.

Läser om en dam i 65-årsåldern som fick ge sig ut i arbetslivet igen för att kunna köpa mat. I fem år arbetade hon som korvgumma på gågatan, men när hon var 70 år hade hon så mycket värk i händerna att hon tvingades sluta.

– Jag hade turen som fick städjobb hos grannarna och det extraknäcket ger att välkommet tillskott, berättar hon.

Många skäms för att berätta hur lite de har att leva på. Det pratar man ofta om inom PRO.

– Det är inte vi som ska skämmas. Det är i så fall arbetsgivarna och politikerna som ska skämmas, de lovar runt men håller tunt, säger Astrid, som anser att politikerna fullständigt struntar i landets pensionärer.

– Tystnar vi kommer vi ju aldrig att få någon förändring!

Varannan kvinna som går i pension i år får klara sig på mellan 5 000 och 10 000 kronor i månaden. Trots detta brukar inte pensionärerna nämnas särskilt mycket inför politiska val.

Svea började jobba redan som 15-åring som städerska, i hemtjänsten och blev så småningom undersköterska. När hon snart blir pensionär och tittar i orange kuvertet blir hon inte glad.

– Där står det att jag får 6 800 kronor efter skatt i folkpension och lite drygt 700 kronor i månaden i tjänstepension. När hyran är betald har jag ungefär 1 000 kronor i månaden att leva på. Det är förskräckligt. Man känner sig förnedrad.

Birgitta är 72 år och har ett långt arbetsliv i handeln. Som pensionär har hon en inkomst under gränsen till fattigdom. .

– Livet som fattigpensionär är fruktansvärt och förnedrande. Pengarna räcker knappt till det nödvändigaste när hyran är betald, berättar Birgitta, som är mycket bitter över sin situation.