Grundpension på 15 000 kronor efter skatt ett krav. Sänkt skatt med 200 kronor ett hån

Tänk om landets pensionärer som representerar 26 procent av väljarkåren skulle inleda ett samarbete och presentera ett gemensamt förslag.

”En grundpension på 15 000 kronor efter skatt. Utan bostadstillägg och övriga bidrag”. 

En tänkbar modell för ett sådant genomförande skulle i praktiken kunna vara om PRO, SPF och de övriga helt enkelt bildade en pensionärsallians och presenterade ett gemensamt förslag.

Jag har föreslaget detta tidigare och fått en enorm respons.

En annan lösning skulle kunna vara om något av de största politiska partierna skulle komma på en idé om att stödja och i praktiken inleda ett samarbete med landets pensionärer.

”Ett samarbete med landets pensionärer, 26 procent av väljarkåren, kan mycket väl leda till valseger 2018 – utan hjälp av något stödparti”.

Genom att införa ovan nämnda ”grundpension” slipper vi bostadstillägget, som någon hittat på, som 250 000 pensionärer missar av olika anledningar.

Ungefär en kvarts miljon pensionärer får idag bostadstillägg. Ungefär lika många har rätt till det men ansöker inte om det. Många känner förmodligen inte till det. Dessutom upplevs det krångligt, enligt många.

Som alla förstår tjänar staten enorma belopp på att slippa utbetalningarna.

”I och med att bostadstillägget är en del av pensionssystemet – och inte ett bidrag – så borde det betalas ut med automatik”.

Behövliga uppgifter kan fyllas i vid deklarationen. Eller att man samkör uppgifter från olika håll. Det kan inte vara så svårt att lösa.

”I Tyskland betalar pensionärer 17 procent mindre i skatt än löntagare. Läkarbesök och medicin är gratis. Och tandläkaren likaså. Glasen i glasögonen är gratis men bågen får man betala för”. 

– Dessa förmåner borde vi ha i Sverige likaså. Tandläkaren har många av mina bekanta inte råd med och köpa glasögon finns väl inte på kartan för en vanlig pensionär, säger pensionären Tore, som verkligen skulle behöva nya glasögon, eftersom han blundar med ett öga när han ser TV.

Den rekordstora asylinvandringen från tredje världen dränerar statskassan på pengar till välfärden. På grund av det ”mycket allvarliga läget” har den S-ledda regeringen beslutat att höja äldre svenskars skatt. Så lät det för en tid sedan.

– På grund av det mycket allvarliga läget har vi stora behov av att genomföra reformer så har vi gjort bedömningen att man kan göra en mindre justering just på den särskilda löneskatten för äldre, sa Magdalena Andersson i Veckans Affärer.

Det blev ett ramaskri i sociala medier och på insändarsidorna.

– Sänk lönerna för de sittande landsförrädarna, så räcker det till pensionärerna!

– Dessutom använder politikerna ett språk som ingen begriper. Inte ens de själva, tror jag. Det är svårt att begripa det obegripliga, skriver pensionären Jan.

– För att inte tala om pensionärsskatten, som är både unik och sorgligt obegriplig. Och fruktansvärt omoralisk, säger pensionären Sven.

– Den svenska pensionärsskatten är illojal och ytterst ohederlig, säger kompisen Kurt, som tycker att pensionärsskatten inte hör hemma i ”den svenska modellen”!

Jag träffade en pensionär i en livsmedelaffär, som tipsade mig om god och näringsrik mat – och framför allt billig sådan.

– Gå till hyllan längst ner. Där står kattmaten, sa han med ett vemodigt leende på läpparna.

– Sverige är ett av få länder i världen, som beskattar sina pensionärer högre än aktiva löntagare. Det är fullständigt ofattbart, säger pensionären Christer. Och tillägger:

– I min hemkommun betalar jag i år på min beskattningsbara inkomst 13 764 kronor mer i skatt än en aktiv löntagare med en lön som motsvarar min pension.

– I Pajala är det ännu värre. Där får pensionären med samma förutsättningar betala 14 196 kronor mer.

Jag frågade en moderat kommunpolitiker hur han kunde acceptera denna illojalitet mot pensionärerna.

– De jobbar ju inte, svarade han kort och koncist. Utan att han visade någon större förståelse för den viktiga frågan.

Men pensionen är ju ingenting annat än uppskjuten lön, påpekade jag.

– Det är möjligt, men likafullt jobbar du inte, sa den moderate kommunpolitikern.

Skulle en svensk toppolitiker kunna leva en vecka på samma inkomst som en pensionär?

Frågan ställdes av SPF och riktades till statsminister Stefan Löfven, socialförsäkringsminister Annika Strandhäll, Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra och Liberalernas Jan Björklund.

Ingen av dessa var intresserade. Brydde sig inte om att svara.

– Varje politiker som gör anspråk på att leda landet bör kunna sätta sig in i väljarnas vardag. Stefan Löfven har sagt om lägre ingångslöner att vi inte ska ha statligt satta fattiglöner. Men vad tycker han om att många pensionärer lever på samma inkomstnivåer och lägre. Var är engagemanget? Undrar SPF:s Christina Rogestam.

Närmare 40 000 personer som vårdas inom äldreomsorgen är undernärda. Det visar beräkningar enligt Socialstyrelsens statistikdatabas.

Undernärda äldre löper fyra gånger så stor risk att dö i förtid, säger geriatrikprofessorn Yngve Gustafson till Svenska Dagbladet.

– Det är så onödigt och så skamligt att vi har så många gamla människor i Sverige som inte får i sig den mat och näring de behöver.

En grundpension på 15 000 kronor efter skatt stärker samhällsekonomin och tillvaron för pensionärerna

Om något av de största politiska partierna skulle på allvar bry sig om de som har byggt upp det här landet, så skulle det faktiskt kunna leda till valseger 2018 – utan hjälp av något stödparti.

Det råder ett allmänt missnöje bland landets pensionärer. Det har jag många bevis på – efter tusentals mail och massor av samtal.

En del av missnöjet kan vi se tydliga tecken på i den politiska situationen i landet, där ett visst parti växer i takt med missnöjet.

”För mig är det ofattbart att landets politiska partier fullständigt stuntar i landets pensionärer, som faktiskt utgör 26 procent av väljarkåren. Att de bara vågar”.

Och finansieringen borde man kunna lösa – om den politiska viljan skulle infinna sig.

Jag tänker på de 100 miljarder som våra fyra storbanker hade i vinst förra året och de 300 miljarder som vi lägger för de invandringspolitiska anslagen under 2016-2019 – bland annat. Så pengar finns.

Många av morgondagens pensionärer känner ekonomisk oro inför framtiden och har förstått att de måste arbeta längre än dagens pensionärer – och förmodligen under sämre former och villkor. Många pensionärer har det fattigt och eländigt redan nu.

”Inför en grundpension på 15 000 kronor efter skatt. Utan bostadstillägg och övriga bidrag”. 

Genom att införa en rimlig grundpension slipper vi bostadstillägget, som någon hittat på, som 250 000 pensionärer missar av olika anledningar.

Ungefär en kvarts miljon pensionärer får idag bostadstillägg. Ungefär lika många har rätt till det men ansöker inte om det. Många känner förmodligen inte till det. Dessutom upplevs det krångligt, enligt många.

Som alla förstår tjänar staten enorma belopp på att slippa utbetalningarna.

”I och med att bostadstillägget är en del av pensionssystemet – och inte ett bidrag – så borde det betalas ut med automatik”.

Behövliga uppgifter kan fyllas i vid deklarationen. Eller att man samkör uppgifter från olika håll. Det kan inte vara så svårt att lösa.

Närmare 40 000 äldre som vårdas inom äldreomsorgen lider av undernäring, enligt statistik från Socialstyrelsens databas.

Enligt statistiken är 16 procent undernärda av de 253 000 äldre över 65 år – av dem som har hemtjänst, korttidsboende eller särskilt boende.

– Det är så onödigt och så skamligt att vi har så många gamla människor i Sverige som inte får i sig den mat och näring de behöver, säger Yngve Gustafson, professor i geriatrik vid Umeå universitet, till Svenska Dagbladet. Och tillägger:

– Är man undernärd har man fyra gånger ökad risk att dö.

I vissa kommuner är mer än var fjärde äldre undernärd, enligt Svenska Dagbladet.

Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström har slagit larm och krävt att personalen i hemtjänsten måste förbättra sin kompetens om mat och åldrande.

Professor Yngve Gustafson är inne på samma linje.

– Det måste finnas tid för att sitta med de äldre. Tid för att hjälpa dem att få i sig maten, säger han till SvD.

Skellefteå kommun har tidigare fått hård kritik för matlådorna till de äldre som bor hemma. En dietist kallade dem lite syrligt för ”bantarmat”.

Men tre månader senare har fortfarande ingenting förändrats, meddelar hemtjänsten.

Det var förra året som hemtjänstpersonal slog larm om Skellefteå kommuns matlådor.

När SVT i vintras skickade en av matlådorna på analys visade det sig att den bara innehöll en femtedel av dagsbehovet av kilokalorier.

Kommunens ansvarige politiker, Kenneth Fahlesson (S), menade att man inte skulle se lådan som en komplett måltid – utan tanken var att personalen vid hemtjänsten skulle lägga till tillbehör som sallad, bröd och kanske en efterrätt. Men det kände inte hemtjänsten till.

Det har skickats information till hemtjänsten om vad som ska finnas hemma hos de äldre. Kommunen har informerat både chefer och personal om hur maten ska serveras och har även gått ut på sociala medier med bilder på goda exempel på hur måltider kan se ut.

Men trots det har ingenting förändrats, enligt personalen.

– Det är ingen skillnad. Det är precis som för tre månader sen. De gamla orkar inte äta sallad och efterrätt, de orkar knappt äta matlådorna som serveras, säger Marie Sehlstedt som jobbar inom hemtjänsten med planering.

Många av de äldre vill inte köpa hem en massa extra mat som de inte äter, det är också en kostnadsfråga, enligt Marie.

– De betalar närmare 45 kronor för matlådorna, då tycker jag att de ska innehålla den näring som de behöver. Man ska inte behöva en massa tilltugg, säger hon.

87-årige Karl får inte köra bil på grund av nedsatt syn. Han lider också av värkande ben och har en mil till busshållplatsen, ändå nekas han färdtjänst.

– Jag önskar att jag kunde få lite mer frihet att kunna träffa släkt och vänner. Det hade varit trevligt att gå på teater någon kväll, men det kan jag inte. Jag är fast här, säger Karl Eriksson.

Karl bor i Kråketorp, fyra mil norr om Växsjö. Eftersom han har nedsatt syn har två olika läkare skrivit under ett intyg om att Karl inte får köra bil på grund av riskerna.

Karl lider också av åderbrock som orsakar värk i benen om han går långt, och närmaste busshållplats ligger en mil från hemmet.

Karl fick rådet av sina båda läkare att ansöka om färdtjänst hos Länstrafiken i Kronoberg – men fick avslag.

– Det är helt tokigt, de menar att jag ska ta mig till en busshållplats som ligger över en mil bort. Men de berättar inte hur det ska gå till. Jag kan ju varken köra bil eller gå längre sträckor, säger Karl Eriksson.