Grundpension på 15 000 efter skatt är rimligt och fullt möjligt

Sverige går bra just nu och statens skattkista är välfylld enligt finansminister Magdalena Andersson och då ska i första hand de som har byggt upp det här landet slippa ett liv i fattigdom.

Samtidigt som våra fyra storbanker gick med 100 miljarder i vinst förra året och vi lägger 300 miljarder för de invandringspolitiska anslagen under 2016-2019 – bland annat. Så visst finns det pengar.

Tänk om något av de tre största politiska partierna helt plötsligt skulle bry sig om landets pensionärer, som har byggt upp det här landet, så skulle det faktiskt kunna leda till valseger 2018 – utan hjälp av något stödparti.

Just nu är missnöjet stort bland befolkningen i allmänhet och pensionärer i synnerhet och det visar sig även i det politiska landskapet, där (SD) växer och just nu är landets näst största politiska parti.

”Tänk om de dessutom skulle börja bry sig om landets pensionärer, som utgör 26 procent av väljarkåren, då skulle motståndarna vakna”.

Sommaren 2014 hade jag ett samtal med dåvarande barn- och äldreminister Maria Larsson (KD) i Jönköping, där jag bjöd henne på ett intressant argument inför höstens val 2014, med tanke på att hennes parti just då låg lite pyrt till.

”Föreslå en grundpension på 15 000 kr efter skatt. Utan bostadstillägg och andra bidrag”.

– Men det skulle kosta 80 miljarder, sa hon på direkten. Tydligen hade man räknat på det inom KD.

I och med det fick jag en ungefärlig prislapp på vad det skulle kosta att landets pensionärer får en anständig tillvaro.

Genom att införa en rimlig grundpension slipper vi bostadstillägget, som någon hittat på, som 250 000 pensionärer missar av olika anledningar. De känner förmodligen inte till att det finns. Dessutom upplevs det krångligt, enligt många.

Som alla förstår tjänar staten enorma belopp på att slippa utbetalningarna.

”Alla ska väl ändå ha rätt till en pension som det går att leva på. Den frågan ska stå i centrum när pensionerna debatteras”.

Ska sanningen fram så verkar våra politiska partier inte särskilt intresserade att vilja förändra eller skrota pensionssystemet.

Sverigedemokraterna (SD) pratar ibland om de äldre men de varken föreslår eller driver på för några stora förändringar av pensionssystemet.

– Att förändra pensionssystemet så att de fattigaste pensionärerna får en bättre situation behöver inte bli särskilt dyrt, enligt Elisabeth Lindberg (S), som har räknat ut att man för 6,3 miljarder kronor kan höja gränsen för garantipension från 11 343 kronor till 14 800 kronor

När ska vi på allvar börja bekämpa fattigdomen i Sverige, som ökar i allmänhet och bland våra pensionärer i synnerhet?

Stadsmissionen i Stockholm har en klar bild av fattigdomens utveckling i Sverige, som menar att problemet är mer utbrett än vad den svenska regeringen vill erkänna.

– Det är de mest grundläggande behoven som mat för dagen och tak över huvudet som är största problemet, säger socialchefen vid Stockholms Stadsmission Anna Johansson i en intervju i Ekot.

Stadsmissionen gör ett jättejobb och har redan hjälpt över 200 000 personer.

Det är på tiden att våra politiker vaknar och inser hur verkligheten ser ut på många håll i landet, där vi har pensionärer som är fattiga, trots att de jobbat och slitit hela sitt liv.

Samtidigt som vi får höra av finansminister Magdalena Andersson att Sveriges ekonomi är god och att skattkistan är välfylld.

Enligt Katalys rapport ger det nuvarande pensionssystemet oerhört låga pensioner. Enligt beräkningar som redovisas i rapporten får en kommunalarbetare 46,8 procent av sin slutlön i pension. En industriarbetare får motsvarande 47,4 procent.

För att inte riskera fattigdom brukar en pensionsnivå på 60-70 procent av slutlönen anses nödvändig.

– Det är bedrövliga siffror i ett av världens rikaste länder, ett land som skall vara tryggt och rikt på välfärd. Undersökningen visar också att risken för fattigdom bland äldre är högre i Sverige än genomsnittet i EU, säger pensionären Bertil som tagit del av rapporten.

Även om vi människor av naturen är sociala varelser så lever närmare 40 procent av Sveriges äldre i ensamhet.

Undersökningar visar att två av fem äldre svenskar är ensamma. Många äldre mår illa över sin situation och sitter övergivna i sin ensamhet. Många kan inte ens ta sig utanför dörren för en promenad.

Hemmet är inte längre den trygga borg den en gång varit och allt fler längtar efter gemenskap.

Här finns det utrymme för ideella föreningar och organisationer som ”arbetar för hem och vård av dig som är äldre”.

Läser om Blomsterfonden som är en ideell förening som ”anordnar massor av spännande aktiviteter där man blir del av en härlig gemenskap”.

Deras motto är ”slipp vara ensam” och de erbjuder allt från medlemsresor med sol, bad, kulturupplevelser, träningspass och föreläsningar – till spännande evenemang, fikastunder samt ett äldrekollo för de boende i det egna seniorboendet.

Amelia Adamo, tidigare chefredaktör, uppmanar alla 60-plussare att ta vara på tiden efter pensionen.

– Det är en ”missuppfattning att vi alla är gamla”. Livet tar inte slut när man går i pension – tvärt om man har många tiotals friska år framför sig.

Avslutningsvis ett hälsotips, som du kan tillämpa för att minska risken för benskörhet. Att drabbas av benskörhet i stigande ålder är nämligen inget ovanligt.

Enligt Vårdguiden lider var tredje kvinna och var sjätte man i 70-årsåldern av benskörhet – men det finns sätt att minska risken att drabbas.

– Ju äldre vi blir desto viktigare är det att träna balans och koordination så att man inte faller, säger Kristina Åkesson, professor i ortopedi.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *